Sofie Lindberg - Black Sails

Black Sails

Black Sails

(2014-2017)

Antal säsonger: 4

Antal avsnitt: 38

Skapad av: Jonathan E. Steinberg & Robert Levine

Producenter: Nina Heyns, Jonathan Brytus & Erik Henry

Exekutiva producenter: Michael Bay, Brad Fuller, Andrew Form, Jonathan E. Steinberg, Chris Symes, Robert Levine, Michael Chernuchin, Dan Shotz & Brad Caleb Kane

Filmfotografer: Lukas Ettlin, Jules O'Loughlin, David Luther & Gavin Struthers

Kompositör: Bear McCreary

Skådespelare i urval:

Flint/Toby Stephens

"Long" John Silver/Luke Arnold

Eleanor Guthrie/Hannah New

Charles Vane/Zach McGowan

Max/Jessica Parker Kennedy

Jack Rackham/Toby Schmitz

Anne Bonny/Clara Paget

Billy Bones/Tom Hopper

Blackbeard/Ray Stevenson

Woodes Rogers/Luke Roberts

Madi/Zethu Dlomo

Mr. Scott/Hakeem Kae-Kazim

Miranda Hamilton/Louise Barnes

Hal Gates/Mark Ryan

Benjamin Hornigold/Patrick Lyster

Richard Guthrie/Sean Cameron Michael

Israel Hands/David Wilmot

Idelle/Lise Slabber

Augustus Featherstone/Craig Jackson

Black Sails är den bästa serien jag nånsin sett. Detta kommer bli ett lååångt inlägg. Men det är också det inlägg som jag nog är mest nöjd över av alla mina blogginlägg. Har verkligen lagt ner tid på det, har skrivit till och från ända sedan jag såg klart serien för andra gången i februari.

Har delat upp inlägget som så att först skriver jag kort om serien och vad den handlar om, sen lite fakta om skapandet av serien och slutligen mina egna tankar och reflektioner kring händelserna.

Älskar serien dels för att den är riktigt välskriven och intressant, har en extremt äkta känsla, och dels för att den är helt galet jäkla snyggt gjord. Av 10 Emmy-nomineringar så vann den 3. De flesta nomineringar var för specialeffekter, ljud och klippning och det var mycket välförtjänt. Har aldrig sett en så påkostad och tekniskt välgjord serie förut (om man inte räknar med Game of Thrones, som väl är en klass för sig). Även the production- and set designs är helt amazing, liksom alla handgjorda, unika kostymer för alla main characters och även alla extras. Hur awesome är inte det!?

Det som också är så jäkla bra med denna serie är att det är mycket, mycket mer än vad man bara först ser. Man får tänka själv och förstå djupet av allt från korta konversationer till större plot lines. Alla kanske inte ser det, utan tittar bara på serien rakt av, som man gör med många andra serier. Men denna är så jäkla bra skriven och det är verkligen en hel värld. Inte ens Game of Thrones har ett sådant djup.

Serien utspelar sig i början av 1700-talet, under the Golden Age of Piracy, främst på ön New Providence och i dess huvudstad, Nassau, samt på haven däromkring. Nassau är en före detta brittisk koloni i Karibien som nu är laglös och styrs av piratkaptener. Eleanor Guthrie styr den svarta marknaden i Nassau då hon köper in och säljer piraternas byten, så alla är beroende av varandra. Den brittiska flottan är påväg att återvända för att återigen civilisera Nassau, något som skulle betyda slutet för piraterna och därmed även slutet på Eleanors makt över ön.

Flint är den mest fruktade piratkaptenen, och tillsammans med Eleanor lägger de upp en plan som går ut på att jaga ett riktigt stort byte; Urca de Lima, ett spanskt skattskepp, som för övrigt finns på riktigt och nu är ett vrak utanför Florida. Med vinsten från det skeppet skulle de kunna rädda Nassau och kunna fortsätta leva vidare.

Serien gjordes för Starz men finns på HBO Nordic. Den skildrar verkliga händelser och porträtterar flera verkliga personer. Den är en lös föregångare till den kanske mest kända äventyrsboken om pirater; nämligen ”Treasure Island” (1883) av Robert Louis Stevenson. Vilket för övrigt är en riktigt bra bok. Så i denna serie får man reda på hur skatten (som de är på jakt efter i boken) hamnade där den var. Så det är verkligen en bra prequel. Då ser man att det inte bara var en random skatt som någon tagit från punkt A till punkt B.

Några av karaktärerna som fanns på riktigt är Charles Vane, Anne Bonny, Jack Rackham, Blackbeard, Woodes Rogers, Benjamin Hornigold, Ned Low och Israel Hands.

Några av karaktärerna som är kända från "Treasure Island" är Flint, "Long" John Silver och Billy Bones.

Jag tycker verkligen att de gjort ett bra jobb i serien med att väva ihop så många olika pirater (både verkliga och de från Treasure Island) med verkliga händelser, och de verkliga årtalen.

"Long" John Silver/Luke Arnold, Billy Bones/Tom Hopper, Flint/Toby Stephens, Charles Vane/Zach McGowan

Okej, where to start!? Älskar introt, ett av de bästa jag sett. Det är designat av Imaginary Forces med regissörerna Michelle Dougherty och Karin Fong. Både musiken och designen fick varsin Emmy-nominering, amazing. Älskar att de använde sig av en hurdy gurdy, ett stränginstrument från medeltiden. Det är Bear McCreary som skrivit musiken för serien och han har verkligen gjort det så himla, himla bra! Här nedan är ett klipp med bara introt. Epic. Erkänn att man blir sugen på att se serien. Told ya. Generellt är musiken i serien väldigt, väldigt unik och riktigt jäkla bra. Passar sjukt bra in och man får verkligen rätt stämning och känsla.

Vidare är serien så sjukt realistisk, i.e. den är inte övernaturlig eller överdriven. Den visar den skitiga verkligheten och dialogerna känns himla äkta. Tänk inte "Pirates of the Caribbean", även utan det komiska och övernaturliga (och även att de typ kan balansera hur som helst o.s.v.). Även om de filmerna såklart är riktigt välgjorda och snygga, så känns Black Sails bara mer genuint. Allt från hur de tar befäl över skeppet och delar ut ordrar, löser problem, färdas och kommunicerar till hur deras sår ser ut (och består i flera avsnitt). Alla fighting scener är väldigt välgjorda, så bra koordinerade då det är väldigt många skådespelare som ska vara på rätt plats och röra sig rätt i samma stund.

Så det jag verkligen älskar med Black Sails är att det är en komplicerad serie som aldrig är speciellt enkel eller rätt fram. Karaktärerna har många bakomliggande motiv till sina handlingar, och alla dialoger och händelseförlopp känns väldigt realistiska och inte påskyndade eller dramatiserade. Det är stor skillnad mot t.ex. Vikings (2013-) där det typ är en enda storyline och bara rakt på hela tiden.

I Black Sails får man följa vad som verkligen känns som verkliga personer som kämpar mot systemet. Självklart förekommer en del mutiny, det är ju trots allt en piratserie. Men det är inte det klassiska med några som bestämmer sig för att göra revolt och så blir det ett stort slagsmål på det, utan det är hela vägen dit med diskussioner och planer. T.o.m. bättre gjort än the mutinies at Craster's Keep and Castle Black i Game of Thrones. Yep, I just said that.

Hela inspelningsplatsen var sjukt stor, har jag sett på behind the scenes-material. De byggde typ upp en hel stad som Nassau. Det tog 4 månader för 600 personer, hur coolt!? Det som är grymt med det är ju att alla byggnader befann sig på rätt ställe och i rätt riktning från varandra. Annars så kan det ju vara typ två byggnader som fysiskt står bredvid varandra, men i filmen/serien så är de långt ifrån varandra och man filmar de aldrig tillsammans, eller tvärtom. Det blir också lättare och mer realistiskt för skådespelarna när de verkligen har staden att röra sig i. Det var också väldigt många extras, och det ser man nästan aldrig i serier på det sättet. Alla extras hade ju också handgjorda kläder och smink!

De byggde även upp delar av London, Charlestown och Philadelphia. Sen byggde de förstås skepp, 4 stycken fullskaliga, och ett skepp tog typ 5 månader att bygga. De byggde även speciella inspelningsplatser för en stormscen, med stora fläktar och vattenmaskiner, och maskiner för att kunna luta skeppet.

Charles Vane/Zach McGowan, Eleanor Guthrie/Hannah New

Jag måste diskutera Charles Vane och Eleanor Guthrie (bilden ovan). Vane är min favoritkaraktär i Black Sails, ja han är väl en av mina favoritkaraktärer i serier ever. För han känns så äkta. Han introduceras väl som the bad guy, men egentligen så är väl Flint (huvudkaraktären) värre. Så på det sättet är denna serie annorlunda; the protagonist is the bad guy, really. Så Flint kanske är den mest fruktade piratkaptenen, men han är också känd som manipulativ och att han ofta gör saker för sin egen personliga vinning. Vane är en man som står vid sitt ord, han ljuger inte eller lurar folk på samma sätt som Flint gör.

Anyway, jag älskar verkligen hur serien har lagt upp Vane och Eleanors story. Spoiler alert resten av detta stycke, tills nästa bild. För det första så kände de varandra sedan tidigare, innan serien började. Filmer och serier har en tendens att:

a) ...låta två personer bli kära i varandra, få något slags problem och sedan bli sams mot slutet.

b) ...låta två personer vara tillsammans från början, få något slags problem och sedan bli sams mot slutet.

Och jag tycker oftast att det är drygt/fånigt när folk ska bli så himla kära i varandra på så himla kort tid, så älskar att de hade en story innan. Det hela slutar faktiskt väldigt hemskt, och jag hatade Eleanor mot slutet.

Deras story i korta drag: Innan serien började, när Eleanor var 17 år och ville skapa sig ett namn på ön för att kunna ha mer makt och få folk att respektera henne, så formulerade hon en plan. Hon skulle kasta ut den värsta piratkaptenen från ön, nämligen Blackbeard. Hon erbjöd Blackbeards partner, Benjamin Hornigold, kontroll över fortet i Nassau, och sen påbörjade hon en relation med Blackbeards protegé, alltså Vane. Hon övertalade Vane att byta sida, och Blackbeard tvingades lämna ön. Sen vet man inte exakt vad som hände, men det står klart att Vane och Eleanor har haft en stormig men passionerad relation. Åh, vad jag skulle vilja se en prequel-serie om deras story innan Black Sails. Med samma skådespelare. I serien får man sedan se hur deras relation fortskrider, både med passion och svek.

Tyvärr vill de båda olika saker för Nassaus framtid, och de båda har starka viljor och kan inte tänka sig att ge vika för den andre. I en annan värld hade de kunnat vara tillsammans och kanske bli lyckliga, men här går det inte. Jag tycker att bilden ovan beskriver dem ganska bra. Han ville genuint vara med henne, men hon utnyttjade honom och använde honom när det gynnade henne. Visst, hon hyste säkert känslor för honom, men de känslorna var aldrig viktigare än henne själv och hennes mål med Nassau.

Jag älskar hela incidenten med Ned Low. Sjukt bra skrivet och det väver verkligen ihop allting så himla bra. Det är egentligen grunden till slutet på Vane och Eleanors story. Low hade Abigail Ashe, dotter till Peter Ashe, Guvenören av Carolina, som fånge, men det var det ingen som visste; bara att han hade något väldigt värdefullt. Relationen mellan Low och Eleanor var väldigt spänd, så hon behövde verkligen bli av med honom. Så indirekt bad hon Vane att döda Low. Vane visste att hans män aldrig skulle gå med på att döda Low för Eleanors skull, så han maskerade det som att de då skulle komma åt ett extremt värdefullt byte, vilket de också gjorde när de fick Abigail i sitt förvar. Men personligen gjorde Vane det för Eleanor. Han visade sedan Abigail för Eleanor, vilket han inte hade behövt göra, men han litade på Eleanor.

Om bara inte Miranda hade känt igen namnet Abigail Ashe och därmed formulerat en plan som involverade att Flint skulle återlämna Abigail till Peter för att på så sätt stå på god fot med dem, så hade allting gått väldigt annorlunda. Då hade Eleanor aldrig svikit Vane, åtminstone inte där och då.

Det är sådant jag älskar, små detaljer som ändå är trovärdiga och spelar extremt stor roll. Det saknas i t.ex. Vikings och många andra serier.

Anyway, Eleanor lurade Vane och tog Abigail från honom för att utföra Miranda och Flints plan. I och med det lämnade hon Vane åt hans dödsdom egentligen, då Eleanor gjorde precis det som hans män hade varnat honom för. Dock hade Vane en plan, som han hoppades att han inte skulle behöva utföra då han trodde att det han och Eleanor delade var värt mycket mer, men tyvärr tvingades han inse att hon alltid skulle välja Nassau framför honom. Så han dödade Eleanors pappa Richard Guthrie (som Eleanor ändå hade haft en väldigt dålig relation med). Richard stod för allting som Vane kämpade emot, så de två var verkligen på varsin sida gällande allting. Så även om han inte hade varit Eleanors pappa, så var det rimligt att Vane dödade honom. Men det fick Eleanor att svära på att hon skulle hämnas på Vane. Och det var allt detta som ledde upp till att hon hängde honom.

Det hemska med detta är ju att allting började med att Vane dödade Low för Eleanors skull. Vane ville inte bli räddad i slutändan, han gjorde en martyr av sig själv för the bigger cause (att alla skulle se att piraterna inte var de som de borde frukta, för att få alla att minnas vad de själva egentligen står för och att visa att the English really are the villains here). Så jag tycker det var en riktigt bra scen då den hade betydelse och ett budskap, bättre än att förlora en fight. Självklart var det inte vad jag hoppades skulle hända, men ändå nödvändigt och smart skrivet.

Så när man ska svara på frågan om varför Vane hängdes så är det en ganska lång story. It just breaks my heart. Vane såg en framtid som han trodde på, och han ville ha Eleanor vid sin sida. Han gav aldrig henne skäl att tvivla på hans känslor för henne, och ändå förrådde hon honom. Han bevisade att hon var värre än honom när hon slog honom medan han var fånge. Och de har gjort det så himla bra och äkta i serien, inte alls fånigt som det annars lätt kan bli med love stories.

En annan scen som är riktigt bra är när Max och Vane möts för första gången efter att hon blivit fri från sitt fångenskap hos honom. Hon är då madam på the brothel och han respekterar att hon kommit så långt och blivit en riktig business woman, speciellt med tanke på hans egen bakgrund som slav och hur långt han kommit sedan dess. Max och Eleanor har också haft en relation som slutade med att Max kände sig väldigt sviken av Eleanor. Precis när Vane ska gå, så ropar Max: "I found a way to stop caring about her. Would you like to know how?". Vane svarar bara "no". Men vill Max verkligen hjälpa, eller vill hon bara poängtera att Vane fortfarande inte kan släppa Eleanor? Fantastiskt exempel på en enkel men väldigt välskriven replik som säger mer än vad som hörs. Generellt är det mycket sådant, vilket skapar rum för diskussion och tolkningar. Smart!

Det är ändå en ganska blodig serie stundtals. Jag är inte så känslig för sådant på film och tv, har ju liksom sett Game of Thrones. Men detta är ändå annorlunda, kanske för att i just GoT så känns det mer att det är en fantasyvärld. Även om fighterna inte är orealistiska i GoT, så känns det som att det är ett större avstånd mellan mig och serien på något sätt. Det har nödvändigtvis inte något att göra med vad jag tycker om karaktärerna, många av mina favoritkaraktärer har ju råkat illa ut i GoT. I Black Sails kunde jag få ont i kroppen när nån typ random blev skadad. Men den värsta scenen är i S4E3 när en person (som man gillar) blir kölhalad. Fyfaaan säger jag bara. Mådde illa och hade ont av magen resten av kvällen. Kollade på behind the scenens-material om hur de fixade såren och så, sjukt realistiskt. Tog en halv dag att applicera, för bara en kort, kort scen.

En annan scen som är väl värd att diskuteras är i S3E5. Behövs ingen vidare kontext för poängen är att det är en sjukt välskriven och väldigt annorlunda scen. Charles Vane slåss med svärd mot en spanjor ombord på den sistnämndes skepp. Det är en grym fight, snyggt koreograferad och båda karaktärerna är sjukt bra. Till slut vinner Vane när han lyckas köra sitt svärd genom magen och ut genom ryggen på spanjoren. Precis när Vane ska utdela det dödande slaget så säger spanjoren "Esperar...por favor" ("Vänta...snälla"). Han ber om en sista drink och Vane ordnar lite rom åt honom. De börjar prata om Vane säger att spanjoren slogs bra, och spanjoren säger att Vane var långsam efter en parering. Om Vane hade gjort det igen så hade spanjoren fällt honom, till vilket Vane svarar att det visste han. Spanjoren fortsätter med att säga att om han själv bara hade haft lite tur så hade rollerna varit ombytta. Vane undrar varför inte spanjorerna gav upp då de endast hade ett skepp och Vane hade fem. Spanjoren svarar att om de ger upp så håller ägarna inne med deras löner och deras kapten blir av med sin post och får svårt att få ett nytt jobb. Om de slåss så får deras familjer ibland ersättning, kanske så mycket att hans fru kan klara av att försörja deras barn. Tror Vane fick sig en tankeställare. Alltså så himla smart och bra skrivet. Ger mer bakgrund och mer känsla på ett väldigt enkelt sätt. Det är inte bara några random pirater som hugger ner några random spanjorer utan konsekvenser för deras familjer som inte ens är där. Just denna spanjor behövde väl bara ett jobb för att kunna försörja sin familj. Ett jobb att frakta några viktiga dokument, ett jobb som en hel besättning dog för och lämnade efter sig en hel by med änkor och faderslösa barn.

Det är typ inga plot holes, och de man tror är plot holes har alltid en förklaring. T.ex. varför de offrade så många på stranden på Maroon Island (för annars hade de inte lyckats lura in engelsmännen djupare in på ön, eftersom att de (engelsmännen) hade övertaget och inte borde ha velat lämna sina skepp).

Sen allt som först kanske verkar vara "plot convenient", det har alltid en förklaring. T.ex. när Blackbeard kommer till Nassau och erbjuder sig att leda piraterna i att försvara Nassau mot engelsmännen, i utbyte mot att Vane följer med honom sen. Det verkar ju himla convenient, och det är en sak som många andra serier bara hade låtit vara. Men sen visar det sig att det är för att han haft 9 fruar under 8 år, men inte fått en enda son. Han säger att det finns en instinkt hos folk att lämna kvar något som man själv format. Naturen har nekat honom möjligheten, men inte behovet. Han säger att det naturliga sättet inte kräver något medgivande från den andre (en biologisk son), men i det här fallet (Vane) så har han inte lika tur. Hela den scenen är rätt kort, men om man tittar noggrant så är det faktiskt en av de mest känslosamma scenerna. Deras blickar säger faktiskt mer än tusen ord här, det är som att man förstår djupet av deras history på något sätt, även fast det inte visats i serien och knappt pratats om. Hur Blackbeard lärde Vane allt han kunde, och sen blev sviken av honom och bortjagad, för en kvinna.

Jag tycker verkligen att alla karaktärer är perfekta. Ja, inte perfekta i sina beteenden, men det är det som gör dem så bra liksom! Alla har sina fel, brister, styrkor och svagheter. Även om det är många karaktärer som kan ses som main, så får alla plats och har en story. Hade såklart velat veta djupare stories om flera, men det går ju inte att fördjupa sig hur mycket som helst när man ska skriva en serie som ska tilltala en bred publik.

Men alla karaktärer utvecklas, får nya perspektiv, ändrar sina motiv och deras känslor och åsikter får stor plats. Det är verkligen här som Black Sails också skiljer sig extremt mycket från många andra serier. Ofta kan karaktärer vara väldigt simpla, utan att man nödvändigtvis tänker på det. Det behöver ju inte vara fel i sig, men älskar hur de gjort det i denna serie. Game of Thrones satsar de mer på hur karaktärerna växer men oftast åt samma håll. Daenerys är först blyg och tillbakadragen, men omständigheterna kring henne har format henne till en kvinna som vet vad hon vill och gör vad som helst för att komma dit. Samma med Arya och Sansa, och många andra. De växer som karaktärer och utvecklas, men åt samma håll. Den enda i GoT som verkligen fått ett annat perspektiv är väl Jaime. Littlefinger, Margaery, Varys och Melisandre är väl de mest komplexa karaktärerna i GoT. Don't get me wrong, älskar många karaktärer i GoT, men de är oftast antingen good or bad, really.

Charles Vane/Zach McGowan, Jack Rackham/Toby Schmitz, Anne Bonny/Clara Paget

Slutligen så väcker ju serien en del frågor av annat slag. Typ, hur fan kunde de ens segla på den tiden!? Utan teknik eller kommunikationsmedel, helt otroligt att de ens kunde bygga så pass stora skepp, få dem att funka och sen hitta dit de skulle och styra detdär stora skeppet. Wow, säger jag bara. Sen gick det förstås inte bra för alla, men ändå! Den största ironin i världen måste väl vara att havsvatten är salt. Tänker på alla som driftat runt till havs och dött av törst, när de är omgivna av vatten.

Bildbomb nedan för att jag fullkomligt älskar karaktärerna, deras unikt handgjorda kläder och hela settingen. Har sett serien två gånger, och vissa avsnitt flera gånger, och kommer lätt kolla på den igen.