Harnas Wildlife Foundation Video Part 2

Harnas Wildlife Foundation, Namibia, Africa. 6-29 June 2012. © Sofie Lindberg

Här kommer andra delen från min resa till Namibia. Enjoy! Idag saknar jag alla djuren extra mycket och längtar lite extra mycket tills jag får gosa med geparder igen, men snart så!

Ska tilläggas att Fatty (öronräven som försöker gräva under ett stängsel) gick omrking helt fritt inne på hela gården och dendär grinden hade stängts precis, och där brukade han gå, men det fanns en annan väg runt. Geparderna och ökenlona i slutet var sådär stissiga och spända för att de väntade på mat. De har jättestora inhägnader och lever inte alls sådär tätt inpå varandra. De vet när det är matdags och då kommer alla till stängslet.

Harnas Wildlife Foundation Video Part 1

Harnas Wildlife Foundation, Namibia, Africa. 6-29 June 2012. © Sofie Lindberg

Jag har nu försökt mig på detdär videofy.me och bjuder på en samling av videoklipp från Namibia! Detta är första delen av 2, den andra delen kommer i nästa inlägg! Tror inte videorutan ska se ut som den gör, eller så ser det bara konstigt ut på min dator!? Man kan ta bort annonsen genom att klicka på det lilla krysset uppe till höger iallafall.

Dag 24, 29 juni

Jag landade i London kl. 6:45 lokal tid, och planet mot Stockholm gick inte förens 11:30, alltså 4 timmar och 45 min väntetid. Det var okej, då behövde jag ju inte stressa som vi gjorde på Heathrow på vägen till Namibia!

 

Jag hämtade först ut mitt boarding card. På vägen till Namibia så fick jag boarding cards för hela resan redan på Arlanda, men på hemvägen så har jag fått hämta ut boarding cards för varje flyg. Efter det, och säkerhetskontrollen och allt, så strosade jag runt lite i godan ro. Det stod på skärmarna att gaten skulle öppna 10:40, så innan dess kunde jag inte veta vilken gate jag skulle till. Visste dock att det var terminal 5, så det var ju bra. Höll mig på terminal 5 hela tiden, shoppade lite i tax-freen och drack massa vatten.

 

Plötsligt så ändrades det på skärmen, det stod att gaten skulle öppnas 11:02, och på biljetten stod det att gaten stängde 11:10. Jag drabbades lite smått av panik, eftersom att jag befann mig på terminal 5, A gates, och om jag skulle behöva ta mig till terminal 5, B gates eller C gates, så var det en bra bit (inklusive rulltrappor och tåg). Jag frågade en kvinna i en informationsdisk och då sade hon att planet antagligen var försenat, för gaten måste alltid vara öppen minst en halvtimme innan planet lyfter. Men efter ett tag så ändrades det igen, och så stod det att gaten öppnade 10:40 igen. Sen ändrades det igen, och ja, det ändrades hela tiden, och t.ex. när det stod att gaten skulle öppna 11:17, så hade den fortfarande inte öppnats 11:22… Riktigt drygt, men tillslut så öppnade den, och jag halvsprang dit och det tog ca 4-5 minuter, så det var ju lugnt. Planet var ca 30 min försenat, drygt men det va väl okej antar jag.

 

Det sista planet tog bara 2 timmar och 30 minuter, men det var fortfarande sjukt drygt. Hamnade bredvid ett trevligt par och deras lilla dotter, så vi satt och pratade nästan hela vägen. Tillslut så landade vi äntligen, och jag kunde nästan säga att jag äntligen var hemma. Stod och väntade på min väska i vad som kändes som 100 år, den har en tendens att alltid komma typ sist. Tillslut kunde jag gå igenom korridoren med alla svenska kändisar, och på andra sidan väntade mamma, pappa och Andreas!

 

Vi åkte bil hem, och middagen blev tacos! Det hade jag förbeställt, haha, har saknat grönsaker så mycket, så det var riktigt, riktigt gott!

 

Åt ingenting på hela flygresan, så det senaste jag åt var en macka på flygplatsen i Windhoek och lite chips i bussen, sedan var det frukosten på Harnas innan vi åkte. Men jag var aldrig hungrig på hela flygresan, antagligen för att jag mådde illa.

 

Denhär resan var väldigt lärorik, jag har lärt mig otroligt mycket, både om mig själv och om livets värderingar. Att få vara så nära vilda djur var något jag tidigare bara drömt om, så det var helt otroligt underbart att få arbeta med dessa vackra varelser. En erfarenhet jag absolut kommer bära med mig resten av livet.

Visa fler inlägg