Sofie Lindberg

Man ska kunna dricka kranvattnet här. Har läst det på flera sidor på nätet och det står även i välkomstpärmen på hotellet. Men det smakar så mycket klor enligt mig, men jag är ju överkänslig. I Sydafrika drack alla kranvattnet men jag var tvungen att köpa flaskor. Men man får vattenflaskor gratis här på hotellet varje dag, så det är ju bra!

De fyller förstås på med schampo, balsam, duschkräm, kaffe, te, engångsartiklar som tops, duschmössa, tandborste, tandkräm o.s.v. i rummet varje dag, och om man vill ha mer så finns det massa skålar i receptionen som man får gå och plocka ifrån.

Något som är toppen är att man kan välja att sätta upp "no clean up today" eller "ecology card". Det borde finnas på varje hotell. Annars brukar det ju bara finnas antingen "do not disturb" eller "please make up the room". Jag älskar ju att bo på hotell och få sängen bäddad och påfyllning av saker o.s.v. Men jag tycker att det är onödigt att de byter ut handdukarna och lakanen, dels för städpersonalens egen skull, miljöns skull (att tvätta allt varje dag kräver ganska mycket) och materialens skull då det sliter om man tvättar ofta. Så jag brukar alltid hänga upp handdukarna och inte lägga dem på golvet eller i korgen (för att få dem tvättade). Vi kommer använda the ecology card de flesta dagarna. Då städar de och fyller på allting, men byter inte ut sängkläderna, pyjamasen och tofflorna man fick, handdukarna o.s.v. 

Vi käkade frukost i restaurangen på hotellet och förutom den stora buffén som står framdukad kan man även beställa saker. Köket superfint och öppet, och är precis bakom buffén. Nice, gillar när det är så. Jag har blivit helt besatt av deras iste. Älskar "vanligt" iste, sådant som vi är vana vid, t.ex. Lipton. Men detta är liksom inte lika "sockrigt sött". Sen får man ha i honung själv om man vill, vilket jag då har. Så yummie! 

Vi började dagen med att åka till Asakusa och strosa omkring där ett tag. Vi besökte även parken där. Så fint! Sen besökte vi förstås en del av alla templen som finns i området, och kollade runt på marknaderna och alla smågator. Mysigt! Vi käkade lunch där också. 

Det skulle regna på eftermiddagen, men vi bestämde oss ändå för att promenera över till Sumida-sidan för att besöka Edo-Tokyo-museet. Vi vill ju gå så mycket som möjligt, även om man kan ta tunnelbanan eller metron. Justja, det är två olika saker (tunnelbana och metro), sen finns det ju även vanligt tåg. Men iallafall, vi tänkte att vi borde hinna innan regnet kom. Det började regna lite smått när vi närmade oss museet, och när vi seriöst var 50 meter ifrån det, men inte fattade var man gick in, så öppnade sig verkligen himlen och det bara öste ner. Tur vi hade paraplyer. 

Så det var grå himmel hela dagen idag, och ibland kikade solen fram. Tråkigt, men så kan det vara! Det var iallafall inte kallt.

Vi besökte ju alltså Edo-Tokyo-museet, vilket är ett av stadens mest kända museum. Det var väldigt fint och stort. Väldigt bra uppbyggt och organiserat. Jag är ju inte så inne på japansk historia så kände mig lite lost, men det fanns väldigt mycket information på engelska. Det var väldigt intressant men jag var ju inte lika exalterad som när det typ är brittisk, fransk eller italiensk historia. 

Måste säga att hela staden är väldigt bra anpassad för blinda eller personer med synsvårigheter om man jämför med ungefär varenda annan stad jag besökt. Jag tänkte på det redan på tågstationen när vi först kom hit. Över hela golvytorna på hela stationen så var det räfflade och prickade markplattor för att underlätta för synskadade. Toppen ju! Sen markerade de med en annan typ av platta vid hissar, trappor och rulltrappor. Sen är det blindskrift på många skyltar och bredvid många knappar. Längs nästan alla trottoarer är det en rad med räfflade plattor och så fort det kommer ett övergångsställe så blir det prickiga plattor.

Det är verkligen folk som står och bugar åt en överallt; vid rulltrappor, vid hissar, vid vägbyggen, vid ingången till affärer... Är det typ deras jobb? Idag var det t.o.m. en som stod 5 meter från biljettkassan i Asskusaparken och bugade och gestikulerade mot biljettkassan, som man lika gärna hade kunnat gå till själv. Alltså det är ju trevligt och så, men lite konstigt! De verkar inte vara vakter utan de står typ bara och välkomnar en. 

Vi käkade middag på restaurangen vid hotellet för det kändes smidigast och vi gillade den. Jag tog pasta med räkor och sen till efterrätt blev det en slags paj med jordgubbar, vaniljsås och grädde. Sååå gott!