Sofie Lindberg

Jag har nog inte skrivit om det i bloggen, men alla jag känner vet nog att vi ska köpa hundar. Vi har alltid pratat om det, men sommaren 2018 bestämde vi oss helt. Nu när Andreas har eget företag så styr han ju sina arbetstider själv, och han har även möjlighet att ta med hundar på jobbet, samt att han kan jobba hemifrån. Så nu har vi äntligen möjlighet att ha hundar.

 

Andreas har alltid velat ha en siberian husky och vi har alltid känt att vi vill ha två hundar. Just huskies måste i princip ha mycket sällskap, och mår bäst när de får vara med sina människor så mycket som möjligt, men de mår allra bäst om de har en hundkompis i ungefär samma storlek. Så därför kändes det självklart att vi måste ha två hundar. 

 

Huskies är väldigt intelligenta, men även väldigt självständiga. De älskar att springa, bära och dra, men jag är mer inne på en ras som vill hålla på med brukssporter, lydnad, agility eller freestyle. Huskies har generellt inte tålamod eller lust till sådant. De kan och förstår, men de tycker inte att det är lika roligt som många andra bruksraser. Det var då jag hittade australian shepherds, som är som gjorda för sådana aktiviteter. 

 

I början var jag bl.a. inne på finska lapphundar och chodský pes, men ju mer jag läste och kollade på australian shepherds, desto mer säker blev jag på att det är den rasen jag vill ha. De är otroligt intelligenta, lättlärda, lojala, aktiva, vänliga och nyfikna. 

 

Både siberian husky och australian shepherd är arbetande raser, och vi vill heller inte ha "bara" sällskapshundar. Båda raserna är dräktiga i cirka 9 veckor, och valparna ska vara minst 8 veckor gamla innan de är leveransklara.

 

Vi har nu hälsat på fem aussie-kennlar och en husky-kennel, och i början av mars ska vi hälsa på ytterligare en aussie-kennel. Det är så bra och värdefullt att träffa individer av raserna i deras hemmiljö, samt att få prata med människor som kan raserna. Vi har hållt oss inom en 2 timmars enkelresa-radie, så det längsta norrut vi varit är Falun, och det längsta söderut vi varit är Norrköping. Sen när vi väl ska köpa valpar så är vi såklart beredda på att åka mycket längre om vi hittar rätt kennel. För oss är det viktigt att få bra kontakt med uppfödarna. Många anordnar valpträffar och genomför MH och MT (mer om det längre ner) tillsammans. Sen har de ofta FB-grupper för kullarna, och det är ju både bra och roligt att ha den kontakten och alltid kunna prata med varandra om hundarna. 

 

Vi tänker köpa aussien först, för alla vi pratat med har rekommenderat att ha några månader/ett halvår/t.o.m. upp till ett år mellan hundarna. Detta för att valpen ska få sin valptid och för att man ska kunna lära den vardagslydnad individuellt, och sen när den andra valpen kommer så kan den första redan det. Eftersom att aussies är så intelligenta så säger många att de kommer vara med och uppfostra huskyn, och säga till om huskyn gör saker man inte får. Då har huskyn också en trygg förebild. 

 

Det finns ju många olika träningsområden, såklart. Jag själv känner att man kan dela upp dem i:

- Vardagslydnad och uppförande

- Fysisk träning som löpning, drag/canicross, klövjning (att hunden bär en väska, jättebra och rolig träning för rätt raser, samt bra om hunden kan bära sin egen mat på utflykter) samt weight pull

- Mentalträning och hjärngympaspel/pussel

- Nosträning, vilket är superviktigt och roligt för alla hundar för de bör få arbeta med nosen, som sök och spår

- Agility, freestyle och rallylydnad

- Lekträning, som t.ex. frisbee

- Tricks 

- Vallning (för aussien)

- Balans- och fokusövningar

- Koll på kroppsdelarna-övningar, som t.ex. att gå i sidled, snurra runt baklänges, backa eller backa uppför en trappa

Sen finns förstås ännu mer man kan göra, som räddningshundar och patrullhundar, som privatpersoner och deras hundar kan utbilda sig till. Vi får se vad vi kommer fokusera på, och vad just våra hundar kommer tycka är roligt. Men jag vet redan vad jag är mest intresserad av, förstås. 

 

I somras började vi på allvar att ta reda på så mycket fakta vi kunde inför valpköpet. Det finns väldigt mycker mer man bör vara uppmärksam på vid ett valpköp, förstås. Men detta är det viktigaste för oss:

 

För det första så måste kenneln vara med i Svenska Kennelklubben (SKK), men helst även också vara medlemmar i rasklubbarna för respektive ras; Svenska Australian Shepherdklubben (SASK) samt Svenska Polarhundklubben (SPHK). Båda de klubbarna är alltså specialklubbar inom SKK. 

 

Sen kollar vi såklart på de etiska reglerna och rekommendationerna. Enligt SKK får inavelsgraden vara så hög som 6,25%, men bäst är ju såklart 0%. Om en hund finns flera gånger i t.ex. moderns stamtavla men inte i faderns stamtavla, så påverkas inte avkommans inavelsgrad, men det är ändå bra att gå tillbaka och kolla hur det ser ut på både modern och faderns sida. Det finns en jättebra, öppen databas för det, där man kan se alla registrerade aussies. Där finns all information om stamtavlor åt alla håll (både äldre släktingar, avkommor samt hel- och halvsyskon), så man kan kolla exempelvis morfaderns systers valpkullar och deras kullar, och deras halvsyskons farföräldrar... Ja, alla registrerade aussies finns där, inte bara svenska utan i hela världen. Och om samma hund förekommer flera gånger i stamtavlan så är de färgmarkerade i olika grader, så smidigt. Där finns även information om hunden, som exempelvis kennel, land, registreringsnummer, färg, tävlingsresultat, resultat av ögonlysning, höftledsröntgen och armbågsledsröntgen. Tyvärr verkar det inte finnas en lika bra, motsvarande sida för huskies, så där krävs lite mer arbete för att få fram information om äldre släktingar.

 

När det gäller aussies så är det förbjudet enligt både SKK och djurskyddslagen att para två merle-färgade med varandra. Aussien finns i många olika färger, men fyra grunder; black, red, blue merle och red merle. Alla dessa kan dessutom även ha white och/eller tan. Och även där är mönster och färgnyanser oändliga. Så två blue merle white and tan-aussies kan se totalt olika ut. Anledningen till att man inte får para två merle-färgade hundar med varandra är för att om båda föräldrarna bär den dominanta merlegenen så ökar risken att valparna ska få hälsoproblem. En vanlig merlefärgad hund har alltså ett dominant anlag och är då heterozygot, som är helt godkänt. Den kan ha en (och endast en) merlefärgad förälder. Men om två merlefärgade hundar får en kull, så får valparna ett recessivt anlag och blir då homozygota, och riskerar att födas döva och/eller blinda. Sen förekommer även diskussioner och rekommendationer att inte avla på hundar som har mycket vitt i ansiktet, då avsaknaden av pigment där kan leda till döv- och blindhet.

 

Tre andra viktiga aspekter är tidigare nämnda ögonlysning, höftledsröntgen och armbågsledsröntgen.

 

När det gäller ögonlysning så finns det 17 vanligt förekommande ögonsjukdomar hos hundar, så föräldrarna bör ha resultatet "UA" på det testet, vilket betyder "utan anmärkning". Även om en förälder har en ögonsjukdom som inte är bekräftad ärftlig, eller har påbörjan till en ögonsjukdom som inte är bekräftad ärftlig, så är det ändå en onödig risk.

 

Angående höftledsröntgen så kollar man så det inte förekommer någon felaktig utveckling av höftleden, s.k. höftledsdysplasi. Man kollar passformen mellan höftledskula och höftledsskål, och resultaten graderas i 5 steg; A-, B-, C-, D- eller E-höfter, där A är bäst men B är godkänt. Skulle aldrig köpa valpar där en eller båda föräldrarna har C-höfter eller sämre. Dels så är det såklart inte bra att hunden har defekta höfter, och dels så kan det såklart påverka hundens välmående om den lider av det, och den kommer inte kunna göra de aktiviteter den är född att göra. 

 

Armbågsledsröntgen görs för att upptäcka om hunden har en onormal utveckling av armbågsleden. Det kan vara olika tillväxtrubbningar som leder till benpålagringar i armbågsleden. Då utvecklas inte ledbrosket normalt, eller så skadas det på grund av rubbad utveckling i den omgivande benvävnaden. Det kan leda till att hunden blir stel eller haltar. Detta graderas i 4 steg; 0, I, II eller III, där 0 är bäst och det man ska ha.  

 

Nästa stora och superviktiga grej vi kollar på, är förstås mentalbeskrivning (MH), mentaltest (MT) samt eventuellt även beteende- och personlighetsbeskrivning (BPH). 

 

Bruksraser som ska användas i avel, tävla i bruksprov eller genomgå tjänstehundsutbildning måste ha genomgått MH. Hundens beteende beskriv i 8 olika moment. Dessa moment är framtagna då de testar beteenden som genom forskning visat sig vara starkt ärftliga. Hunden blir inte godkänd eller underkänd, men vissa reaktioner är ju bättre än andra. Vi kommer absolut att göra MH med våra hundar. Även om man inte avla, tävla eller tjänsteutbilda hunden så är det superbra att göra det. De olika momenten är:

- Kontakt/socialitet

- Lek/lekfullhet

- Jaktlust/förföljande

- Aktivitet

- Nyfikenhet/intresse

- Skott

- Rädsla

- Hot

Här på Svenska Brukshundsklubben (SBK) kan ni läsa mer om de olika momenten och vad de består av. Det främsta vi tittar på är skott (alltså hur hunden reagerar vid en smäll, både i lek samt i passivt tillstånd). Alla moment graderas i en intensitetsskala 1-5. 1 är låg intensitet och 5 är hög. Men beroende på moment så är hög eller låg intensitet önskvärt. Så en 1:a är inte alltid dålig, och en 5:a är inte alltid bra, eller tvärtom. Generellt så vill man ha låga siffror i de moment som testar hundens rädslor, och höga siffror i de moment som testar hundens nyfikenhet och lekfullhet. Så en 1:a på skott är bäst, för då har hunden inte reagerat nämnvärt (låg intensitet). Man kan hitta alla registrerade aussies MH-resultat i en öppen databas, så bra.

 

Nästa steg är MT, och till skillnad från MH (där hunden beteende beskrivs) så bedöms hundens beteende i ett MT. Det finns flera krav som hunden måste uppfylla innan ett MT, och hunden kan bli godkänd (korad) eller icke-godkänd. Det är 10 olika moment i ett MT:

- Kontaktvillighet

- Konkurrens om föremål

- Gripande på avstånd

- Förföljande/uthållighet

- Flockkänsla

- Socialt samspel

- Överraskning

- Ljudkänslighet

- Släde

- Skott

 

BPH ger ägaren en uppfattning om vilka som är hundens starka sidor, och vilka sidor som behöver mer uppmuntran och stöd. Det är en enklare variant än MH och MT. Det går inte att bli godkänd eller underkänd. Det är 8 olika moment i ett BPH:

- Främmande person

- Föremålslek

- Matintresse

- Överraskning

- Skrammel

- Närmande person

- Underlag

- Skott (valfritt)

 

Dessutom finns det mentalbeskrivning valp (MV), som görs när valpen är 7-9 veckor gammal. Det är som ett MH men består av 11 moment. Det är mest tänkt som ett kompletterande underlag till när det är dags att göra MH, men också bra hjälp åt uppfödaren för att välja valpköpare. 

 

Allt detta om att vi inte skulle köpa en valp med kända "defekter" hos föräldrarna, t.ex. C-höfter, handlar ju såklart dels om att vi vill ha en så frisk valp som möjligt, men också dels om att man inte vill uppmuntra till avel på individer som inte är helt friska, även om det är godkänt. 

 

Sen både när det gäller aussies och huskies så finns två varianter när det gäller kroppsbyggnader. Bruksaussies är slankare, och utställningsaussies är kraftigare (inte tjocka). Draghuskies är slankare, och de som huvudsakligen inte jobbar med drag är kraftigare (inte heller tjocka, förstås). Så det har blivit som två linjer inom respektive ras som de flesta uppfödare vill avla på. 

 

Aussies kan födas med lång svans, kort svans eller knappt någon svans. Kupering är förstås förbjudet i Sverige. 

 

Varken aussies eller huskies har några generella rastypiska sjukdomar eller åkommor, så det är ju skönt. Med allt detta sagt så har vi såklart förståelse för att hur noga man än är, så är det fortfarande levande varelser, som precis som människor kan bli oförklarligt sjuka i det ena eller det andra. Så det är klart att man aldrig kan vara helt säker. Sen kan det förstås diskuteras att en sjukdom hos en hund med tillsynes friska föräldrar kan bero på att gammelfarmoderns syster hade den sjukdomen. 

 

Jag säger inte att vi kommer köpa den ”perfekta” valpen, men jag tycker att det är superbra och väldigt viktigt att åtminstone veta om allt detta och ändå ha det i åtanke vid ett valpköp. Har man ingen aning om t.ex. dåliga höfter hos föräldrarna, så kanske man inte fattar varför ens hund har problem med höfterna. 

 

Det första intrycket när man ska köpa en valp är ju oftast utseendet och färgen. Jag bryr mig inte alls om ögonfärg, nosfärg eller svanslängd hos aussies, men jag förnekar inte att jag tycker att blue- och red merlefärgade aussies är finast. Så i början var jag såklart typ helt inne på det, men nu när man träffat och pratat med så många, så känner jag absolut att en frisk hund med bra arvsanlag går före allt annat. Men om man får möjligheten att välja och en blue- eller red merle finns i kullen, så kommer jag antagligen att välja det. 

 

Jag tycker det är sorgligt och irriterande att så många köper första "bästa" hund de hittar, utan att ta reda på fakta om kenneln och föräldrardjuren. Och det är ännu värre när man köper hundar på Blocket eller Facebook (absolut att man kan lägga ut info på FB, men fortfarande ha en seriös och godkänd annons på SKK, SASK eller SPHK). Det är helt sjukt att det går att sälja och köpa oregistrerade hundar i Sverige. Folk ser en söt valp och slår till, fast det i många fall kan handla om smuggling, s.k. valpfabriker eller andra icke-seriösa sätt. Sen är det självklart förbjudet med tvångsparning, alltså att hålla fast tiken om hon inte själv är villig. Men det förekommer tyvärr ändå, och det är ju inget man vill uppmuntra. Fastän man "räddar" en valp från dåliga förhållanden (medvetet eller omedvetet), så bidrar man ju faktiskt till den marknaden då det alltså lönar sig att föda upp och sälja valpar på det viset. Usch. 

 

Sen menar jag inte att alla som säljer oregistrerade hundar låter hundarna leva i en dålig miljö. Många har säkert fina och trygga hem. Men uppfödarna har inte tagit hänsyn till SKKs avelsregler eller andra hälso- och mentalaspekter. Ofta handlar det om att de bara vill tjäna pengar. Så då är man ju med och bidrar till det, om man köper en oregistrerad valp. Personer som håller på med sådana typer av uppfödningar respekterar ju verkligen inte heller rasen. 

 

Nedan är en bild från när vi hälsade på husky-kenneln. Valparna på bilden är 3,5 månader gamla, och som ni ser så är de redan rätt stora.