Sofie Lindberg

Idag bestod dagen av ganska exakt 150 mils körning. 19 timmar. Och Andreas körde hela vägen, jag körde inte en enda mil. Hoppsan. Men han föredrar som sagt att köra. Så efter 4 timmars sömn så drog vi. Vi stannade förstås flera gånger för toa-, tankning-, fika- och matpauser. 

 

Jag hade tänkt att sova lite mer eftersom jag fortfarande är sjuk, och känner mig allmänt seg. Men när vi körde genom Schweiz... Wow, alltså. Det var bara SÅ fint. Att åka genom alplandskapen precis när solen håller på att stiga upp... Magiskt. Så inte kunde jag sova heller. Var tvungen att titta hela tiden ju. Dock kunde man inte ta så bra bilder från bilen, men vi stannade på ett ställe som hade fin vy över en sjö. 

 

Vi åkte in i mikrostaten Liechtenstein, och besökte dess huvudstad Vaduz en kort sväng. Den ligger så himla fint vid floden Rhen, och med bergen som bakgrund. Gick inte att ta så bra foton när vi körde in heller, men jag har googlat åt er så kolla här för att se hur staden ser ut. Mysigt va!? Kanske låter fånigt, men alltså jag kände bara "wow" typ hela vägen genom Schweiz. Så glad att vi tog den vägen. 

 

Sen blev det en kort sväng genom Österrike innan vi kom in i Tyskland. Vi åkte längre västerut än vi gjorde på nervägen, och det var mycket bättre. På nervägen så var det ju väldigt mycket vägarbeten och köer. Det var en del på vägen nu också, men inte alls lika mycket och det stod aldrig helt stilla. 

 

När vi körde in i Tyskland så slog vi något slags personligt rekord då vi befunnit oss i 7 olika länder på mindre än ett dygn! På 23 timmar så hade vi varit i Monaco, Frankrike, Italien, Schweiz, Liechtenstein, Österrike och Tyskland. Inte illa. Senare under dagen blev det ju även Danmark och Sverige, men det var alltså inte inom ett dygn.

 

Förresten så fick vi en live experience av bilens säkerhetssystem idag. Plötsligt bromsade bilen framför oss in och det blev totalstopp. Bilen har ju automatisk avståndshållare, så som tur var så höll vi ju avståndet, men i de höga hastigheterna så måste man ju förstås bromsa ordentligt direkt ändå. Innan Andreas hann göra det så bromsade bilen åt oss och bältena drogs åt så man satt klistrad mot sätet, för att undvika rygg- och nackskador. Så bra. Vill också ha en Volvo. (Btw så vet jag inte varför det blev ett plötsligt stopp, för direkt sen så rullade allting på som vanligt och vi såg ingenting annorlunda).

 

Så det var ungefär 100 mil genom Tyskland innan vi kom till Danmark. Vi hade ju inte räknat med att komma så långt denna dag, trodde att vi skulle behöva övernatta någonstans i norra Tyskland typ. Men Andreas kände sig pigg och körde på. Är så glad över det! Så vi körde på genom hela Danmark. Vi tog inte någon färja varken på ner- eller uppvägen. Visserligen kostar det nästan 1000:- för att åka över de två broarna, men färja är inte heller speciellt billigt och tar egentligen längre tid då man måste vara där innan, tajma med avgångarna och sådär. Så vi kände att det var enklare att bara köra genom hela Danmark. Så långt är det ändå inte. 

 

Så eftersom vi kom så långt idag, så kollade jag med Frida hur hon och Mikkel jobbade. Vi skulle vara i Malmö vid 2 på natten till måndagen den 9 juli. Hon skulle sluta jobba klockan 23, så hon skulle typ vara hemma kring 1. Sen började hon 22 på måndagskvällen, och Mikkel var hemma och började 10 på måndagen. Hur sjukt bra timing var inte det!? De båda jobbar ju oregelnbundna tider, så hon hade lika gärna kunnat jobba när vi skulle komma dit, eller vara tvungen att åka tidigt på måndagsmorgonen. Toppen ju. 

 

Så vi kom dit mitt i natten. Fridas tåg hade varit försenat så hon hade också ganska precis kommit hem. Då tog vi varsin nattamacka innan vi gick och la oss.