Guldet blev till sand

Blir aldrig gammal. Låten är förstås från musikalen Kristina från Duvemåla (1995) av Benny Andersson och Björn Ulvaeus, där Peter Jöback spelade Robert i originaluppsättningen.
 
Som ni vet så har jag alltid tyckt att Peter Jöback har en bra röst, men att jag tycker att den inte är så djup och kraftfull som jag hade önskat i just Phantom of the Opera. Som sagt finns det såklart olika typer av Phantoms, t.ex. så är ju min favorit Ramin Karimloo. Sen har vi ju Colm Wilkinson som förstås också är helt amazing, men jag tycker ändå att Ramin har den perfekta Phantom-rösten. Anyway, Peter har absolut en jättebra röst, och just i denna låt är han ju helt perfekt. Kan dock inte bestämma mig för om den svenska eller engelska versionen med Peter är bäst, men här får ni den svenska.
 
Det jag menar är att jag (amatörmässigt) personligen tycker att vissa röster passar så sjukt bra i vissa låtar. T.ex. så har ju både Tommy Körberg och Josh Groban gjort versioner av denna låt. Och även om jag tycker att Tommy har en helt fantastisk röst så tycker jag ändå att Peters version är sjukt mycket bättre.