The Phantom of the Opera

Jag vill egentligen inte jämföra för båda är otroligt bra och helt skilda saker, men ändå lika. Jag talar om filmen (2004) och musikalen, mer specifikt 25 års-jubiléet av musikalen från Royal Albert Hall (2011). I filmen har vi Gerard Butler som the Phantom, eller Erik som han heter, i musikalen spelar Ramin Karimloo titelrollen. I filmen har Emmy Rossum rollen som Christine och i musikalen ser vi Sierra Boggess som Christine. Patrick Wilson spelar Raoul i filmen, medan Hadley Fraser spelar Raoul i musikalen. 
 
Ramin Karimloo v.s. Gerard Butler
 
Om vi börjar med the Phantom. Ramin Karimloo är så jäkla duktig och har en fantastisk röst. Han är som gjord för rollen och hans inlevelse är väldigt stark. Hans prestation är mycket trovärdig och jag är bara så grymt imponerad av honom. Han är riktigt, riktigt bra. Han är lätt min favorit-Phantom av alla de olika jag hittills hört. Hans version av "All I Ask of You (Reprise)" är så sjukt känslosam och gör typ ont att se. Kan inte fatta att jag sett honom live som Jean Valjean i Les Misérables. Gerard Butler var typ en helt otränad sångare och han gör rollen grymt bra i filmen, så jag är väldigt imponerad, men det är inte live. Jag älskar iallafall hans version av "The Music of the Night" där han verkligen har en djup inlevelse. Så jag måste säga att Ramin helt klart är bäst enligt mig, men med tanke på att Gerard aldrig gjort något sådant här innan så är han den som överraskar och imponerar mest. 
 
 
Sierra Boggess v.s. Emmy Rossum
 
Emmy Rossum var bara 16 år när hon fick rollen som Christine i filmen, och hon var 18 när den kom ut. Så det är ju helt amazing hur duktig hon är. Riktigt fin röst och en trovärdig prestation. Men jag tycker ändå att Sierra är bättre både sångmässigt och skådespelarmässigt. Men det är i och för sig svårt att jämföra musikal-acting med film-acting, för det är så olika. Men Sierra är riktigt bra. 
 
 
Hadley Fraser v.s. Patrick Wilson
 
När det gäller Raoul är det inga tvivel om att Patrick Wilson är bäst. Klarare, renare och finare röst får man leta efter, och han passade utmärkt som Raoul. Jag tycker även att han är en bättre skådespelare än Hadley. 
 
För övrigt tycker jag att det är väldigt intressant hur pass olika filmen och denna version av musikalen är. Även om handlingen är exakt densamma och alla scener typ är likadana och kommer i samma ordning, så är de två så himla olika. Mest framträdande är kanske Raoul. I filmen är han typ världens snällaste, finaste och en riktig gentleman. I musikalen är han bara bitter, oförstående och nonchalant. Man fattar inte ens varför Christine blir kär i honom. Dock passar Raouls storyline i musikalen bättre ihop med hans personlighet i uppföljaren, "Love Never Dies". Liten spoiler-varning! Där är han ju en arg, spelmissbrukande alkoholist, typ. Om man bara sett filmen så känns det högst osannolikt att Raoul skulle bli sådan. Och då var ändå Andrew Lloyd Webber med och skrev manus till filmen.
 
Vidare gillar jag inte handlingen i "Love Never Dies" speciellt mycket. Det känns tyvärr bara som ett desperat försök till att dra ut på konceptet ännu mer (förlåt alla LND-fans och Andrew Lloyd Webber). Liten spoiler-varning igen! Liksom, alla beter sig så osannolikt (speciellt Raoul då, och Meg), och det känns bara konstigt att Christine och the Phantom skulle få ett barn. Där går inte deras storyline från musikalen så bra ihop med efterföljaren! Då känns det mer troligt att de träffades i smyg efter handlingen i filmen, inte musikalen. Men trots min besvikelse över "Love Never Dies" så har den ett par bra låtar med bra musik. Dock så känns det inte som att ALW hade handlingen för LND i huvudet när filmen kom ut. I slutet av filmen när man får se Christines gravsten så ser man att hon var typ 63 år gammal när hon dog. Det var hon ju inte i LND. Jag vet att åldrar är svåra att matcha karaktär-skådespelare men det var ju ganska extremt i detta fall, också speciellt med tanke på hennes sons ålder. Bara en side-note. Jag förväntar mig inte att musikalen och filmen ska vara lika eller att båda ska matcha med varandra eller uppföljaren, men jag tycker att det är intressant att spekulera och fundera! Det är skillnad mot att negativt kritisera. Men "Phantom of the Opera" är ett mästerverk och jag älskar den. 
 
Okej, tillbaka till skillnader mellan denna version av musikalen och filmen. Jag tycker även att Christines förhållande till the Phantom är väldigt olika i de två. I filmen är hon mer nyfiken och inte så rädd medan i musikalen verkar hon typ vara livrädd för honom. Det känns aldrig som att de "connectar" och att hon får medlidande för honom i musikalen, iallafall inte lika stakt som i filmen. Och med det menar jag inte att de har dålig kemi i musikalen, för det är definitivt något starkt mellan dem. 
 
Men detta är ju bara som jag uppfattat de två. Det är ju intressant om någon annan uppfattat exempelvis Christine och the Phantoms förhållande helt annorlunda. Hursomhelst så älskar jag både 25-årsjubiléet i Royal Albert Hall och filmen och jag kan nog inte välja en favorit. Miljöerna är ju tydligare i filmen, men de är otroligt snygga i musikalen så de är nästan bättre i musikalen bara för att de hade så pass mycket mindre att jobba med. Musikalen är ju även fantastisk eftersom att de har en live-publik. Jag fick mer medlidande för the Phantom i musikalen, men det kan bero på Ramin och hans otroligt känslosamma framträdande. Jag hade bara önskat att Patrick Wilson spelat Raoul i musikalen, och då med samma personlighet som i filmen.