Sofie Lindberg

Åh, nu har vi kollat klart på Pushing Daisies (2007-2009). Läs mitt tidigare inlägg om serien här. Vilken otroligt fantastisk serie. Helt underbar. Fattar inte hur den kunde stängas ned, så himla tråkigt. Nu hann de ju inte knyta ihop allting eftersom de inte visste att de inte fick göra fler säsonger. Blev så ledsen nu efter sista avsnittet. Då visste jag ändå att det skulle ta slut, måste ha varit ännu tråkigare för dem som följde serien när den gick på tv och sedan fick ett sådant plötsligt slut. Jag har så mycket att säga om den här serien så jag inte vet var jag ska börja!

 

För det första är jag så glad att jag har upptäckt Kristin Chenoweth. Hon är ju bara för underbar som Olive Snook, helt perfekt. Hon har medverkat i flera Broadway-musikaler och har även gjort en del soloalbum som jag har lyssnat på på Spotify. Hon vann en Emmy för sin roll i serien. För varje avsnitt växte hon mer och mer för mig och tillslut blev hon verkligen min favoritkaraktär. Jag hittade ju serien för att Lee Pace är med, och han är också grym men Kristins karaktär är bara så härlig, men också lite sorglig kanske. Ikväll är Kristin en av programledarna för årets upplaga av Tony Awards. Är så ledsen över att man tydligen inte kan kolla på det i Sverige! Fruktansvärt dåligt. Just nu medverkar hon i musikalen On the Twentieth Century på Broadway, så självklart vill jag gärna se den.

 

Varje avsnitt utspelar sig på en ny plats som är väldigt visuellt stark. Bara det är ju egentligen värt en eloge. Detaljarbetet är beundransvärt, och all CGI är så trevlig på något sätt. Man ser att det är fejk men det gör inte det minsta för det bidrar till hela känslan, går inte att förklara om man inte sett serien. Jag avskyr ju annars dålig CGI, som t.ex. sista scenen i Sons of Anarchy var ju förskräcklig. Men jag gillar verkligen att de aktivt har arbetat med att skapa en ny miljö för varje avsnitt, grymt jobbat. 

 

Jag kan verkligen rekommendera den här serien. Den är typ min favoritserie. Alltså Game of Thrones kommer alltid vara min bästa serie, men jag blir ändå besviken på den ibland och tycker att vissa (många) scener är långdragna/onödiga/tråkiga. Men varje scen i Pushing Daisies är fartfylld, färgglad eller rolig. Sherlock är visserligen en helt annan typ av serie, men är väl det närmaste jag kan komma i beskrivningen av känslan för en serie. Även där var jag superexcited innan ett nytt avsnitt, blev aldrig besviken och bara imponerad.

 

Vivian Charles/Ellen Greene, Lily Charles/Swoosie Kurtz, Charlotte 'Chuck' Charles/Anna Friel, Ned/Lee Pace, Emerson Cod/ Chi McBride, Olive Snook/Kristin Chenoweth